Hej!

För att leva med allergier så krävs det inte bara kunskap hos oss som är det, utan hos våra medmänniskor också. Mina vänner har allt mer och mer anpassat sig, eftersom dem från början var vana med att jag åt nötter så blir det en svårare övergång att tänka att det inte får vara en enda nöt liksom. Mjölken har vart lättare, för det har jag inte behövt, men nötter är ju luftburet.

Det är ju kanske både svårt och pinsamt om man är bortbjuden... Men det har för mig börjat bli en vana och säkerhet, eftersom en anafylatisk chock handlar om liv och död och dem jag är med måste vara underrättade om vad man skall göra vid en sådan. Jag kan blogga om hur det går till någon gång.

Jag har råkat utför att mina nära och kära har haft nötter hemma och hittils har det gått helt okej, men man vet ju aldrig. Det är tur att jag har dem vännerna jag har, för dem har faktiskt städat ut det för min skull, det är så sjukt underbara vänner det verkligen finns.

Johanna, tacka din mamma från mig, för det är verkligen urskoj att vara med dig och hos er, att veta att det funkar bortsett från katterna ;) men det har aldrig vart något som inte går, utan vi löser det alltid.
Visst, jag kan ju många gånger självmant tackat nej till att äta hos mina vänner, men det är ju en sak som fortfarande kan vara jobbigt för både dem och mig, att tänka på vad som egentligen funkar, vad som bara är okej och liknade.

Men tänk på det, ni som har sådana förstående vänner, ta vara på dem, för dem är guld värda. Ni som har allergiker, var förstående, det är jobbigt att leva med allergier, även om man vänjer sig. Man får ta vara mer på dagen har jag märkt.

Men vi klarar det :)!

// Louise